JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Årtalen i Hovrättstorgets markbeläggning

I Hovrättstorgets markbeläggning finns årtal, som representerar viktigare händelser i hovrättens och regionens rättshistoria. Årtalen förklaras och sätts i sina sammanhang nedan. 

Den medeltida maktkampen

Under den tid då rättsordningen i Skåne och Blekinge börjar framträda i källmaterialet rådde maktkamp och maktbalans mellan kyrka och kung. År 1104 var ärkestiftet i Lund upprättat, och Norden blev en självständig kyrkoprovins. Kyrkans organisation ledde indirekt till att rättskipningen på landet fördelades på härader. (Häradsrätterna, och i städerna rådhusrätterna, ersattes av tingsrätter som domstol i första instans så sent som år 1971.) Landstinget, som stod över häraderna, möttes vanligen i Lund. Däröver fanns som högsta instans herredagen – den danske kungens möte med rikets stormän.  

Den i Skåneland (Skåne, Halland och Blekinge) tillämpade lagen – Skånelagen – dateras till omkring år 1215. Detta år förbjöd kyrkan järnbörd. Järnbörd var ett bevismedel som innebar att en part i vissa mål tvingades att försöka bevisa sin oskuld genom att oskadad bära glödande järn med blotta händerna. Kyrkans ingripande mot järnbörden spreds över Europa, och Skånelagen måste ha skrivits ned innan förbudet hade spridits till Skåne, för förbudet saknas i lagen. Texter från lagen har använts som dekoration i flera av salarna i den nya hovrättsbyggnaden.  

Rättsordningen skilde sig åt mellan stad och landsbygd. Malmö grundades vid 1200-talets mitt och hade sin första storhetstid på 1300-talet. Som tecken på detta utfärdade Kalmarunionens kung Erik år 1437 det vapenbrev där Malmö fick rätt att föra sitt heraldiska vapen: ett krönt griphuvud. Staden använder fortfarande vapnet. Griphuvudet finns också i vapnen för Skåne och hovrätten. 

Från danskt till svenskt

Genom reformationen, som i Danmark och därmed Skåneland genomfördes år 1536, tog kungen makten över kyrkan. Detta är en symbol för statens framväxt och för den världsliga maktens seger över den andliga. Senare under 1500-talet inleddes de nordiska krig som genom freden i Roskilde år 1658 innebar att Skåne och Blekinge fördes över från Danmarks till Sveriges krona. Dansk rätt skulle fortfarande gälla i Skåne och Blekinge och den danska herredagen som högsta rättskipande instans ersattes av Göta hovrätt i Jönköping. 

Kung Karl XI utövade påtryckningar mot häraderna i Skåne och Blekinge så att de ansökte om att få lyda under svensk rätt och rättegångs-ordning istället för dansk. ”Ansökan” beviljades av kungen år 1683

 

Den svenska rätt som gällde då var de medeltida lands- och stadslagarna med oöverskådliga tillägg och kompletteringar. Rätten liknades vid ”en sönderbruten marmorvägg, lappad med små gråstenar”. Efter en lång tids utredande antog kung och riksdag år 1734 en ny lag, ”1734 års lag”. Den var tydlig och begriplig, gällde för både stad och land och omfattade civilrätt, straffrätt och processrätt. Den utgör fortfarande ramen för den svenska lagboken, även om de flesta balkarna och bestämmelserna är förändrade sedan dess. 

Under 1700-talets upplysnings- och frihetstid betonades den enskilda medborgarens rättigheter och friheter. Medborgarens möjlighet att förstå och förutse lagens verkningar var en viktig del av detta. 1734 års lag kan både ses som en lag i upplysningstidens anda och som en modifiering av medeltida rättstänkande. Ett tydligt exempel på upplysningstidens inverkan är 1766 års tryckfrihetsförordning. Därigenom infördes principen att allmänna handlingar är tillgängliga för medborgarna, en grundpelare i svensk rätt. 

Från nationalstat till internationalisering

Efter frihetstidens parlamentarism (1719-1772) och Gustav III:s envälde var ambitionen vid 1809 års riksdag att återställa balansen mellan statsmakterna. Resultatet blev 1809 års regeringsform: en kompromiss mellan historiska erfarenheter och nya maktdelningstankar. Domstolarnas oavhängighet stärktes, men domarna stod symboliskt fortfarande under kungen. 

Den nye kungen, Karl XIV Johan, ville göra rättskipningen snabbare och närmare till parterna samt förbättra överrätternas kontroll över underrättsdomarna. Han inrättade därför Hovrätten över Skåne och Blekinge. Med kungens ord skulle den vara ”den brottsliges allvarliga skräck och oskuldens mäktiga försvar”. Hovrättens förlades till Kristianstad och började sin verksamhet år 1821

Under 1800-talets första hälft inleddes ett ambitiöst projekt med att förnya den allmänna lagen. Det mötte motstånd och dess enda väsentliga resultat blev en ny strafflag, som trädde i kraft år 1865. Den innehöll allmänna principer för straffrätten, en ny systematik för de olika brotten och ett nytt straffsystem.  

Advokatkåren professionaliserades under det sena 1800-talet. År 1896 bildade advokaterna en avdelning för Skåne och Blekinge inom advokatsamfundet, och år 1906 infördes rätt till offentlig försvarare för häktade åtalade. År 1906 bildade också de yngre domarna en förening. 

Arbetsrättens och de fackliga organisationernas framväxt symboliseras för Malmös och hovrättens del av Amalthea-attentatet år 1908. Bombattentatet riktades mot strejkbrytare, och två av de tre attentatsmännen dömdes till döden av underrätten. Hovrätten fastställde domen i oenighet, men så småningom benådades männen helt. 
 

År 1917 flyttade hovrätten till Malmö, Skånes dominerande stad. Detta var också en brytningstid i svensk rätt: År 1921 infördes slutligen allmän och lika rösträtt. Dödsstraffet avskaffades helt för fredstida förhållanden. Kvinnor och män blev likställda, och domarämbetet öppnades för kvinnor, en reform som trädde ikraft år 1923. Jämlikhet och jämställdhet blev därmed nya rättsliga grundpelare. 

Domaren Karl Schlyter var hovrättspresident 1929-46 och justitie-minister 1932-36. Han var pådrivande när det gällde processuella och straffrättsliga reformer, till exempel munt­lig­hetsprincipen i rättegången och behandlingstanken i straffrätten. Dessa principer slogs fast genom de nu gällande rättegångs- och brottsbalkarna, som trädde ikraft år 1948 och 1965. Dessa är också de mest tillämpade lagarna i hovrätten.  

År 1975 trädde en ny regeringsform i kraft. Den slår fast rättsstatsprincipen och de grund­läggande medborgerliga fri- och rättigheterna. Ungefär samtidigt stärktes konsument­skyddet, som bland annat innebär att domstol kan jämka oskäliga avtal.
  

Genom Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen år 1995 blev Sverige del av unionens gemensamma rättsordning. Sedan samma år gäller som svensk lag Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättig-heterna och de grundläggande friheterna. Den ger medborgarna ett förstärkt fri- och rättighetsskydd. Detta har tillsammans fört med sig nya rättskällor att tillämpa och ger medborgare och domstolar ett nytt förhållande till den nationella rätten. 

Den nya hovrättsbyggnaden invigdes år 2009.




Senast ändrad: 2010-04-09

Ladda ner broschyren "Några viktiga årtal".